Integration för uppehåll

Vårt land befinner sig sedan en tid i en snabb förändring som kanske inte kan jämföras med annat än under industrialiseringens sena 1800-tal. Ett samhälle som inte förändras tenderar snart att tappa dynamik och näring. Under dagens globalisering, där unga inte längre flyttar mellan regioner i ett land utan mellan länder, behöver man förstå dess möjligheter.

Samtidigt står ett land och faller med dess möjlighet att ta vara på allt det nya som följer med en större värld än den egna bygden. Folkvandringar har funnits sedan de första människorna uppträdde på vår planet. Konsekvenserna har varit både positiva som negativa. Att blunda för de negativa är som att förneka dess existens. Med uttryck som att vara utvecklingspessimist skadar bara de positiva med förändring.

Till sist är det ändå den enskilda människan som börjar ta aktiv ställning för värderingar som inte hör hemma i ett öppet tolerant samhälle. Därför behöver de negativa effekterna begränsas, inte samma sak som stoppas (vilket det ändå inte går fullt ut).

Sverige har en befolkning som till största delen består av personer som i generationer har vuxit upp och utvecklat landet, även i tider av misär och umbäranden av både missväxt och krig. Under hela förra århundradet förändrades landet från ett fattigt bondesamhälle till ett väl utvecklad demokrati med stort välstånd. Det vill vi alla att ska fortsätta gälla även framöver.

Sverige har i alla tider varit ett invandrarland. Läs bara vår historia. Idag har vi en invandring som till största delen kommer från länder långt ifrån med helt andra värderingar än vi har med våra grannar i norra Europa. Det skapar lätt konfliktytor mellan svenskar och de som kommer till vårt land. 

Socialliberala krav:

• Sverige ska bindas sig att både ekonomiskt och politiskt att flyktingar bör kunna tas emot så nära sina hemländer som möjligt, de som inte kan ska ges möjlighet att söka asyl genom våra ambassader i hemländerna
• vi har ett tak på hur många, utifrån vår befolkning inom EU, som vi kan ta emot, så integrationen blir mer långsiktig
• krav på att vilja lära sig svenska och ta enklare jobb där svenska är arbetsspråket, där SFI-undervisningen måste ges en tydligare oberoende roll

Jag arbetar sedan mer än tio år som sfi-lärare (svenska för invandrare) och hör dagligen elever som inte talar svenska varken hemma, med vänner som på arbetet. De ska inte få vara kvar som sfi-elever då det bara kostar samhället resurser utan att vi får något tillbaka.   Sedan gör samhället fel som, genom arbetsförmedlingen, rycker bort dem på olika aktiviteter utan att ta hänsyn till att de just går en SFI-utbildning med krav på att använda svenska på arbetet.