Sverige om tio år

Hur många av utrikesfödde svenskar är utan arbete? Frågan kan ställas till politiker, myndigheter, organisationer och nationalekonomer. Men vem frågar den utrikesfödde? Det räcker med att kliva av tunnelbanan i exempelvis Rinkeby en vanlig arbetsdag och se ut över torget. Eller knacka på hemma hos en utrikesfödd kvinna från ett land där man anser det självklart att kvinnan ska vara hemma och ta hand om familjen. Fast är hon verkligen arbetslös, hur räknar man hemarbete? Det mest krävande arbete man kan ha, fast det räknas inte. Idag bor det alltför många, både utrikes- och inrikes födda som saknar en högre utbildning. Samtidigt som vi sakta rationaliserar bort de enkla arbetena. Varifrån kommer mycket av det vi handlar i butikerna, bortsett från mat, från låglöneländer i Sydostasien. Det är för dyrt att tillverka här hemma med de alltför höga lönerna. Det finns fortfarande arbetsuppgifter som inte kräver alltför hög utbildning och det är där vi tar hand om varandra, som ino...

Text hämtat från God morgon världens krönikör, söndag den 10 februari 2019: Jan Björklund har ofta beskrivits som en otypisk folkpartist. En västgötsk arbetargrabb bland de urbana läroverksadjunkterna. I militäruniform dessutom, som pekar med hela handen i stället för att mumla å ena sidan, å den andra. Och som ställt krav. En kravliberal kan inte vara en riktig liberal – har det hetat. Tydlig har han varit också, i ett parti som är känt för mycket, men kanske inte tydlighet. Tydligheten till trots, ingen kan ändra uppfattning lika snabbt och bekymmerslöst som Jan Björklund – utan att tydligheten verkar gå förlorad. Tydligheten är evig, men föremålen växlar. Att vara liberal är ju att vara kluven. Och de avvikelser han uppvisar är ytfenomen. Faktum är att det är svårt att tänka sig en mer typisk folkpartist än Jan Björklund, eller liberal får vi väl säga, även vi som har svårt att riktigt ta in namnbytet. Björklund är just så besjälad av den egna ideologin som bara en libera...

Tystnad. Några reaktioner på insändarsidorna. Ämnen tar upp och debatteras i nyhetsprogram som enskilda företeelser. Även större återkommande varningssignaler får fördjupande inslag i media men sedan är det tyst. Makthavare reagerar inte, förståeligt. De är skyldiga till situationen och vill då inte lyfta på locket till den situation de själva varit med om att skapa. Visst, oppositionen säger sig vara indignerad och ställer ibland rätt högljudda krav. Sedan kommer man kanske till makten och det blir tyst. Den offentliga sektorns tjänstemän yppar nästan aldrig något. De känner nog lojalitet till de som har satt dem på deras positioner. Arbetsförmedlingen. Sjukhusen (landstingen). Skolorna (kommunen). Fackföreningsrörelsen (socialdemokraterna). Stockholms lokaltrafik (landstinget). Polisen (staten). Listan kan göras lång...  Hur kan jag som vanlig medborgare göra min röst hörd? Listan kan göras lång... Hur kan jag som vanlig medborgare och skattebetalare göra min röst hörd? ...

Vårt land befinner sig sedan en tid i en snabb förändring som kanske inte kan jämföras med annat än under industrialiseringens sena 1800-tal. Ett samhälle som inte förändras tenderar snart att tappa dynamik och näring. Under dagens globalisering, där unga inte längre flyttar mellan regioner i ett land utan mellan länder, behöver man förstå dess möjligheter. Samtidigt står ett land och faller med dess möjlighet att ta vara på allt det nya som följer med en större värld än den egna bygden. Folkvandringar har funnits sedan de första människorna uppträdde på vår planet. Konsekvenserna har varit både positiva som negativa. Att blunda för de negativa är som att förneka dess existens. Med uttryck som att vara utvecklingspessimist skadar bara de positiva med förändring. Till sist är det ändå den enskilda människan som börjar ta aktiv ställning för värderingar som inte hör hemma i ett öppet tolerant samhälle. Därför behöver de negativa effekterna begränsas, inte samma sak som stoppas (vil...

Det mänskliga förnuftet och skärpan behöver hela tiden träning . Genom stimulans av ett djupare tänkande utvecklar och förfinar vi vår hjärnas potential.  Idag tänker vi inte. Istället knappar vi på datorn för att hitta svaret, även om det är ett elementärt problem. Varför fortsätter det svenska skolresultatet sjunka jämfört med andra europeiska länder? Våra barn trycker på tangenter och stirrar på en skärm under lektionerna, på rasterna, i umgänge med kompisar hos någon, hemma i sin ensamhet och även när de borde sova i god tid före nästa gryning. Jag har bytt ut min smartphone mot en knappmobil, läser mer böcker och surfar bara om det är nödvändigt, springer 10 km var tredje dag istället för att titta på en skärm och har på allvar fortsatt med mitt novellskrivande. Känner mig starkare i både ben och hjärna. Nyfikenhet slukar böcker och hunger efter mer löpning drar ut mig i spåren. Vad betyder ordet? Hur uppkom problemet? Behöver jag ett svar? Sokrates ställde bara frågo...

Vad är liberalernas själ? Vänta, "vilka nya frågor ska vi profilera oss på"? På 60-talet var  jämställdheten en tydlig liberal profil, inte för att det gav så mycket utan för att det låg i tiden, samtidigt som det var sprunget ur rösträttsrörelsen under 1800-talet. Individen blir inte fri förrän hinder för personlig utveckling undanröjdes. Vart står samhället idag? Lika lön för lika arbete känns lite tunt att bygga något på, fast den är en tydlig fråga. Jämställdhet handlar inte bara om mellan kön utan även mellan personer med olika kulturell bakgrund. Socialliberala krav lagstifta om samhället inte klarar av det absurda med ojämlika löner  lika möjligheter till utbildning - skolan ska förstatligas den här mandatperioden På 80-talet började integrationen komma upp som en liten fråga. Allt fler från länder allt längre bort från vår gräns började söka sig hit. Vi öppnade armarna. Landet hade redan haft ett par decennier med arbetskraftsinvandrin...

Med dagens höga tempo i samhället, där båda föräldrar måste arbeta, all verksamhet hela tiden slimmas för att sänka kostnaderna, tillgängligheten är dygnet runt med mobiler och internet hinner vi vuxna inte med att uppfostra våra barn. Det upplever jag alltför ofta i i och omkring min dotters liv . Barn tillåts göra allt mer själva med eget ansvar med devisen att vi vuxna inte ska styra alltför mycket och låta barnen växa med ansvar. För några år sedan lånade min då 11-åriga dotter med kompisar film en " The Hunger Games " från b iblioteket. Vilken åldersgräns gäller? Varför kontrollerar inte personalen på biblioteket vilka filmer som barn lånar? Vilket ansvar har föräldrar att kontrollera vilka filmer barn ser hemma? Min dotter blev mycket rädd av filmen och har sedan haft mardrömmar. Föräldrar säger att barnen lånade filmen själv för de ville det och filmen var ok. Hur kan det vara ok om barn blir rädda? Och filmen handlade om barn som dödade varandra, vilka signal...